2006 Skouras Cabernet Sauvignon vs 2005 Château Courac Laudun

Till tillagningen av stifadon gick det åt mer vin än tänkt och för att ha lite kvar av det Grekiska Skouras så öppnades Château Courac också och det fick bli en kamp emellan dem. Totalt blev det 3 olika viner i stifadon som blev mycket mustig och god. Lite julstämning med kryddor som kanel och kryddnejlika.
Från Peloponnessos det grekiska till denna grekiska rätt. Röd lite ljusare färg. Kryddigt, blommigt fruktig doft med aningen kärva körsbär. Liten fat ton. Fruktig smak med sötare frukt av körsbär och svartavinbär. Lent och saftigt med lite fat. Gott och ganska lättsamt och enkelt. Bland de grekiska vinerna så är det ett av de bättre.
Reserven som blev utmanare. Ett vin som lyfts fram av många bloggar och väntat på ett tillfälle på min hylla. Färgen åt det mörkare tätare blåröda. Till en början svag doft men den kommer ganska snart med lakrits, viol, apelsinskal och mörka bär. Örtig smak med mörk frukt med björnbär kryddat med peppar. Mycket intressant smak som i eftersmaken utökas med lakrits och viol. Mycket gott och även till maten var det här min vinnare med fylligare och mera intressanta örtiga, kryddiga inslag. L föredrog det grekiska lite lättare och saftigare. Båda vinerna goda i sig men att prova så här mot varandra lyfter fram skillnaderna bättre.

2006 Skouras Cabernet Sauvignon (117kr)

2005 Château Courac Laudun (105kr)
Tyvärr slut nu... av förståeliga skäl.

2007 Mount Fishtail Sauvignon Blanc

Som en variant av en laxgratäng vi brukar göra blev det den här gången laxplanka. Till det en Sauvignon Blanc från Nya Zeeland. Frisk fruktig och mineralig doft med citrus och svartvinbärsblad. Något svagt tropiskt inslag. Enligt SB passionsfrukt men jag hade nog sagt mango. Smaken torr och fruktigt friskt krispig. Mycket citrus och svartvinbärsblad med ett litet sötare fruktinslag. Passionsfrukt eller mango, något av dem. Det var länge sen vi åt laxen och fick dricka ett riktigt torrt Sauvignon Blanc vin till så det var efterlängtat och uppskattat.


2007 Mount Fishtail Sauvignon Blanc (89kr)

2001 Lat 42 Gran Reserva

En rioja som provats av många andra bloggare redan och fått hyfsade omdömen. Inga hyllningar men prisvärde har uttryckts från flera håll. Mogna riojor brukar passa min smak och årgången 2001 ska vara en av de bästa så självklart måste jag prova. Till pepparbiff, hasselbackspotatis och lite fusk pulverkantarell och murkelsås.
Mörk röd färg med liten tegelkant. Mogen körsbärsfruktig doft med örter, dill och läder. Läder, jord och lite vanilj. Mogen fruktig körsbärsmak med lena fat. Saftigt med en del plommon. Örter och dill. Eftersmak med plommon, körsbär och lite choklad. Gott men inte bland de bästa jag druckit. Känslan jag får är att ambitionen har varit väldigt hög men att något ändå fattas och man inte nått ända fram. Som det är nu så är det absolut prisvärt men ett pris på det dubbla skulle jag bli besviken på.

2001 Lat 42 Gran Reserva (79kr)

2006 Château Gratien

Jultider och förkylningar har hållit vinintresset nere under lång tid. Några enstaka smakprov har det blivit men inget som varit värt att skriva om. Dels för att det har varit gamla bekanta viner eller för att förkylningen har stört upplevelsen. Julöl och andra mörkare ölsorter har också varit mer intressanta och passat till maten under tiden.
Det här vinet är heller ingen helt ny bekantskap utan har druckits ett par gånger tidigare. En ny årgång och ett behov av att skriva ner åtminståne några rader som livstecken får bli värt ett inlägg efter bloggvilan.
Blåröd mörk färg. Fruktig och kärv doft med örter, svarta vinbär och gräs. Smaken örtig och kryddig, svarta vinbär. Syrligt i överkant och inte så angenämt i början. Förkylningen sitter i lite fortfarande och vinet smakar för syrligt och inte alls lent, mjukt och örtigt som jag minns det. Svarta vinbär glimtar i bakgrunden och framträder efterhand mer och mer. Senare när maten ätits upp börjar vinet lugna ner sig och bli mer harmoniskt, mjukare och fruktigare med en lakritston. Eller så är det mina smaklökar som börjar vänja sig efter vilan. Tur att flaskan öppnades en bra stund innan maten. Jag har annars tyckt att det här är ett utmärkt presentvin, lättillgängligt men med lite intressantare inslag. Nu vet jag inte om det skulle upskattas av alla.

2006 Château Gratien (79kr)

2007 Torres Santa Digna Carmenère

En av mina första stora favoriter som levererat år efter år. För första gången öppnar jag en av 2007s årgång. Färgen som alltid tät och mörktblåröd. Men doften! Här är inget som det ska. Min första tanke är frysta ärtor, paprika. Det är grönt och inte bra. Efter ett tag kommer lite fat och mörkabär frukt. Men en sötaktig grönsaksbuljong hänger kvar. Smaken var som doften i början mest paprika som övergick i söt grönsaksbuljong och mörk frukt. Björnbär och lakrits i små glimtar som positivt. Mycket besviken, romansen är över och vi dricker inte upp glasen utan sparar vinet till en sås någon gång.

Efter en vecka i kylskåpet ges det en ny chans. Det mesta gröna är borta men fortfarande murrigt och onyanserat. Bättre men inte vad det borde vara.

2007 Santa Digna Carmenère

2005 Pintas Character

Svärfar och C har sitt årliga pepparkaksbak. Vi blir bjudna på lite hästfilé och svågern bjuder på vin till. Ett mycket intressant vin som kom redan i nyhetssläppet för mars. Jag stod över den då men svågern snappade åt sig en flaska och har varit vänlig och väntat med den tills jag var med. Vinet är gjort på en druvblandning av portugisisiska blå druvor. Det finns en hel del druvsorter och inte mindre än ett trettiotal har använts här.
Vinet har en tät mörkröd färg. Kraftfull komplex fruktig doft. Blåbär och svartvinbär får jag tydligast. Mycket frukt i smaken, blåbär och svartvinbär. Lite stramt och karaktärsfullt. Ett vin med många dimensioner och fruktansvärt gott. Bästa på ett tag.

2005 Pintas Character (249kr)