Historien om den stängda heliga halvön Mont Athos och vinproducenten Tsantalis räcker som intresseväckare för det här vinet. Tsantalis som av en storm drevs iland där för att upptäcka vingårdar i tillhörande klostrena i dåligt skick och återuppta driften. Mest fascinerande är platsen i sig, som är så gott som helt stäng för utomstående. Kvinnor och djur av honkön tillåts inte under några omständigheter. Vinet dricks till en moussaka som blev god men hade behövt lite mer aubergine för konsistensen. Färgen mellanmörkröd med brun nyans. Doft med rostade fat, körsbär, mörkabär och örter. Ibland dyker det upp jordgubb och bacon. Intressant och gott. Smaken lätt bränd med fat och örter. Frukten kommer i slutet och eftersmaken med körsbär, torkade plommon och romrussin. Lakrits som inte är helt klockren så vi säger viol. Mycket gott och mera mogen och lättare färg och smak än jag färväntat mig från SBs beskrivning. En vinupplevelse med historia, ny druva, intressant och god doft och smak, allt för 80kr! Kanske det bästa grekiska vinet jag druckit.
2005 Agathon (80kr)Mont Athos
Inget Greklandsväder på ett tag men det är inget hinder för ett kulinariskt återbesök och en god moussaka och ett grekiskt vin. Från Halkidiki, hälften grenache och hälften limnio. Ganska ljus röd färg med lila kant. Bärfruktig kryddig doft med örter. Kryddpeppar och köttbuljong. Smaken syrlig med söta mörka bär och eftersmak med hallon- och lakritsbåtar. Ett gott vin som hade en del intressanta dofter men inte lika bra smak. Frugan L tyckte i alla fall att det var riktigt gott.
