Det var här det började. Torres favoriseringen och carmenère intresset. En av de första flaskorna har jag lyckats spara i ett par år och dricks nu till hängmörad angus entrecôte. Inga tydliga tecken på mognad i färgen, endast en svag tegelnyans längst ut i kanten. Annars mörkt tät blåröd. Doften mera mogen med portvinstoner och romrussin. Mörka bär och kaffe. Smaken mörkt mustigt med söt frukt med mörka bär och svarta vinbär. Portvinston med romrussin, kaffe, choklad och en hel del lakrits som hänger kvar i eftersmaken. Mycket gott och utvecklat på ett intresant sätt. Något dammigt sticker fram bakgrunden ibland och antyder att bäst före datumet kanske hade passerat.Torres Santa Digna Carmenère
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar