Det har varit ganska lugnt på vinfronten senaste tiden. Köksrenovering har gjort att det inte har blivit så mycket matlagning. Istället har vi haft turen att ha snäll familj som bjudit oss på mat. En annan orsak till att det inte blivit några inlägg på ett tag är att det har blivit mer av personliga favoriter som det redan skrivits om.
Nu när köket i stort är klart och går att använda igen lagade vi hjortstek. Inte riktigt dags att fira in det nya köket än men det kommer senare. Till hjorten gjorde vi rostad potatis, morötter och fänkål med rödvinssås till. En väst Bordeaux till det, inköpt i somras men inte uppdrucken än. Röd färg med stor ljusnande kant. I doften mycket ceder och ek. Frukt av svartavinbär och plommon. Liten jordighet och en märklig tvålaktig doft. Smaken snäll och mjukt fruktig, nästan saftig. Svartavinbär och plommon. Stramar sedan till lite med fat och ceder och övergår i en svartvinbärspastill eftersmak. En god och snäll Bordeaux.
2004 La Rose Pauillac (175kr)Såsvinet som även dracks kvällen innan till renskav var en chilensk Cabernet Sauvignon. En favorit från förr som dessutom var det vinet jag hade med mig kvällen som jag och L träffades. En annan årgån då såklart. Sötfruktigt generöst i doften, fat, svartavinbär, choklad och lakrits. Mycket fruktig smak med svartavinbären. Den mörka chokladen drar mer åt mocca och kaffe nu. Bra längd i eftersmaken. Ett trevligt återseende och ett bra budget köp.
2008 Adobe Reserve Cabernet Sauvignon (79kr)
Till laxplanka. Friskt fruktig doft med krusbär och citron. Lätt gräsig med svartvinbärsblad. Doften friskt fruktig och lätt aromatisk. Krusbär, lite grönt äpple och ganska mycket citron. Citronen med lite äpple hänger kvar i en syrlig eftersmak. Lite flinta toner i doft och smak och som helhet ett gott vin.
Svärfar bjuder på raclette middag och en bunt viner med Corvina i huvudrollen. Zenato ripassa var mycket god, söta russin och körsbär.
Innan maten skålat vi lite för det nya köket i en halvflaska Moët. Sortimentet av halvflaskor är inte så värst spännande och ännu mindre på lokala bolaget. Så valet blev ett som det känns säkert kort. Doft med citrus, apelsin och äpple. Smaken likaså frisk och god med fin apelsin citrus.
Nebbiolo har fångat mitt intresse på senaste tiden och Fontanafreddas Langhe Nebbiolo har blivit en favorit. Pio Cesare brukar få fina omdömen av vinpressen och jag minns att jag provat det för länge sen men att det inte riktigt föll mig i smaken då. Nu får det en ny chans till och i lasagnen. Färgen ljust genomskinligt röd med tegelnyans. Kryddig doft med fat och tobak. Frukt med körsbär. Lite lakrits och rosor glimtar till ibland. Smaken stram och kryddig. Syrliga körsbär i frukten. Eftersmaken drar åt sötare röda bär med lite lakrits. Näe det här var inte alls vad jag väntat, stramt och för syrligt. Jag överväger att öppna ett annat vin till maten men ger det en chans, och i ett annat glas är förvandlingen total. Nu finns allt där som man hoppats på, mera rosen doft och viol. Smaken elegant slank och fruktig. Jag föredrar nog den mera lättillgängliga Fontanafreddan för tillfället.
Det har varit ganska lugnt på vinfronten senaste tiden. Köksrenovering har gjort att det inte har blivit så mycket matlagning. Istället har vi haft turen att ha snäll familj som bjudit oss på mat. En annan orsak till att det inte blivit några inlägg på ett tag är att det har blivit mer av personliga favoriter som det redan skrivits om.
